6 jan. 2011

Jag är frisk och stark och snygg. Eller nåt i den stilen.

Min gamla kompis Maria använde sig nyligen av Facebook för att uppmana fler att skriva affirmationer, alltså budskap till dig själv som beskriver hur du vill att något i ditt liv ska vara. Några exempel kan vara "jag lever i välstånd och överflöd", "jag har ett ljust och lyckligt hjärta" eller  kanske "jag värdesätter mitt liv - tack för livet!".

Jag har alltid tyckt att det känns rätt smetigt med affirmationer, lite väl nyandligt och amerikanskt sådär och har inte kunnat ta "jag är harmonisk och lycklig"-lappen på kylskåpet riktigt på allvar. Men så kom Marias statusrad och jag tänkte ett varv till.

Också en affirmation. Från fromkeetra.


















Är det inte så att jag tidigare faktiskt har blivit hjälp av affirmationer utan att tänka på det? Det har flera gånger i mitt liv hänt att jag bestämt mig för att något ska hända så på djupet att jag faktiskt tyckt att min önskedröm till slut känts mer naturlig än situationen i mitt (då) nuvarande liv. Och det är väl en slags affirmation? Att bestämma sig för något och sedan tänka på det så ofta att drömmen blir en självklarhet. Och så småningom sann.

Hur som helst, jag har bestämt mig för att ge affirmationslapparna en ny chans. På mitt sätt, med formuleringar som är mina och som känns naturliga för mig. Gör jag så är jag övertygad om att Maria har helt rätt i det hon skrev på Facebook – att det finns en otrolig kraft i affirmationer. Vår verklighet formas till stor del av våra tankar och varför inte låta ett gäng lappar med sköna meningar hjälpa oss att bryta gamla tankemönster, påminna oss om vad vi vill och styra oss i rätt riktning?

1 jan. 2011

Och årets första blogginlägg får bli...

...en länk till en krönika som ekonomiprofessorn och författaren Micael Dahlén har skrivit. 
Kort sammanfattat: Våga ge dig på det nya, hoppa! Eller åtminstone skutta lite. Livet blir så mycket roligare då.



31 dec. 2010

Ett jobbigt jobb är fel jobb

Läste precis senaste numret av Passion For Business och intervjun med Mikael Söderlindh, en av grundarna till succéstrumpföretaget Happy Socks. Vilken energi han verkar ha!
Återigen blev jag påmind om hur otroligt viktigt det är att ha roligt och göra det man brinner för i sitt jobb. Ett jobb ska inte vara jobbigt.

Eller för att säga det med ett Mikael-citat: "Du är på fel ställe om du inte ser fram emot jobbet en söndagskväll".

Det blir så kul man gör det.

6 dec. 2010

Jaa! Mera listor!

Foto: Sahl Goode
















Jag måste sluta skriva om listor hela tiden, jag känner att jag börjar bli lite tjatig, men snälla bara en till. Ok?

Som frilansare är det lätt att bli ostrukturerad - särskilt under perioderna när uppdragen är få och det mest handlar att sälja artikelidéer. Det är så otroligt lätt att halka dit och gå och fika istället för att göra något som kan leda till uppdrag. Och särskilt lätt är det när jag inte ha råkoll på vad jag ska göra. När "jag kanske borde kolla med den personen"-tanken blandas hej vilt med "åh det skulle bli en bra bok, tror jag, kanske. Nån gång".

Det är svårt att vara chef över sig själv och hitta på sina egna uppgifter men, MEN, det är så mycket lättare när man skrivit en lista!

Så alltså, jag börjar varje morgon med att skriva ner vad det är jag ska göra under dagen. Gärna i den ordning jag vill göra sakerna. Jag ställer inga orimliga krav på mig själv, det är bättre att hinna med mer än för lite (det lämnar dessutom en skön nöjd-med-mig-själv-känsla när jag stänger ihop datorn för dagen). Och så betar jag uppgifterna, en efter en, tills arbetsdagen är slut. Check, check, check!

Struktur och disciplin, det är grejer det.

3 dec. 2010

Sortera bland kraven

 När huvudet känns som en stor stressboll, när kraven har hopat sig och varken tiden eller energin räcker till längre - då gäller det att andas in, andas ut och sen, som vanligt, sätta sig ner och skriva en lista. I love listor.

Radda upp allt du känner att du måste göra och gå sedan igenom grej för grej, konkretisera det som ska göras så mycket det bara går. Fundera samtidigt över vem det egentligen är som sätter kraven och måste det verkligen bli så himla perfekt?

Mer koll på vad som ska göras och insikten om att jag inbillar mig att jag ska göra underverk utan vare sig tid eller energi brukar göra att det känns lättare. Allt måste inte bli super. Och måste det det så kan faktiskt inte allt bli super på en gång. En sak i taget. Andas in, andas ut.

Foto: Brittney Bush

2 dec. 2010

Gå in i det som känns jobbigt

Jag fick ett bra tips för inte så länge sedan. Det var från en tjej som var mitt uppe i en jobbsökarprocess och hon berättade att varje gång hon känner obehag för något, som till exempel att ringa ett läskigt samtal, brukar hon istället för att skjuta tankarna ifrån sig ta tag i dem och verkligen gå in sin rädsla. Hon föreställer sig hur det skulle kännas om det hon är mest rädd verkligen skulle hända.

Resultatet är oftast att obehaget nästan försvinner. Dels för att det scenario hon är rädd för med allra största sannolikhet inte kommer att hända och dels för att hon istället för att ha en diffus räddkänsla inom sig har satt fingret på vad det är som skrämmer henne. Och att ha koll på läget gör det alltid lättare att ta sig vidare. Tycker jag i alla fall.

1 dec. 2010

Pårebara!

Jag säger som kloka författaren Jenny Åkerman: Hate it? Do it!
Alla de där jobbiga småsakerna som bara måste ur världen för att ditt projekt ska leva vidare - som att ringa läskiga samtal, skriva in tråkiga siffror någonstans eller ta kontakt med någon person som du blir jobbigt blyg inför.
Gör dem bara. Hur jobbiga de än känns.

Och gör dem på en gång. Inte i morgon, inte nästa vecka.

Blev det ändå inte av? Men skärpning! Var hård mot dig själv. nu Ska det bli nåt, pårebara!

Mer om Jenny Åkerman kan du läsa här.