Att vara rädd för att misslyckas är inte konstigt - mycket kan stå på spel, stora saker kan vara på gång. Av samma anledningar är det heller inte konstigt att vara rädd för att lyckas. Det är läskigt med förändringar!
Den här övningen kan hjälpa dig att få större kontroll över vad som skrämmer dig och på så sätt göra det lättare för dig att hantera din rädsla.
4-mat. Mer kontroll, mindre rädsla
Utvecklad av Bernice McCarthy
Rita två streck, som ett kors så att det blir fyra öppna rutor. Skriv sedan frågorna nedan i varje ruta.
Vänstra övre hörnet: Vad kan hända om jag gör det?Vänstra nedre hörnet: Vad kan inte hända om jag gör det?Högra övre hörnet: Vad kan hända om jag inte gör det?Högra nedre hörnet : Vad kan inte hända om jag inte gör det?
Börja med ruta i det vänstra övre hörnet och ställ frågan i rutan till dig själv. Var ärlig i ditt svar. Formulera dina rädslor, men också dina förhoppningar. Skriv ner det du kommar att tänka på om det känns bra.
Gå vidare till det vänstra nedre hörnet. Ställ frågan till dig själv. Formulera vad som inte kommer hända om du ger dig i kast med ditt projekt, med dig själv och med din omgivning.
Högra övre hörnet. Nu kan det börja kännas lite förvirrande med de snarlika frågorna, men även om de känns snarlika ge de ofta ganska olika svar. Ställ dig nu frågan vad som händer om du inte gör det du drömmer om. Hur skulle det påverka dig och din omgivining?
Sista frågan, högre nedre hörnet. Formulera vad som inte kan hända om du inte gör det du vill göra? Om du låter ditt projekt rinna ut i sanden, vad kommer då inte att inträffa?
När du har svarat på alla frågor har du på ett strukturerat sätt benat ut dina tankar kring projektet.
Förhoppningsvis har du fått en klarare bild av vad det är som skrämmer dig. Gå vidare med dina tankar, diskutera dem med någon annan. Kanske hjälper det dig dig att komma vidare?
Visar inlägg med etikett metoder. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett metoder. Visa alla inlägg
1 dec. 2010
Jag vill bli mer effektiv
Ta bort allt som stör
Vad skulle hända om du inte hade något som distraherade dig när du arbetar? Ingen mobiltelefon som ringer, inga mail som trillar in och inga andra människor som vill umgås. Inget ostädat skrivbord, inga postitlappar, inga smutskläder, dammhögar och ingen mat som borde tas fram för tining inför middagen.Om inget av det här fanns, skulle du bli mer effektiv? Förmodligen. Utan distraherande moment är det lättare att fokusera och komma in i det berömda "flowet".
Så skärma av dig från omvärlden, städa ditt skrivbord, gå och kissa och stäng in dig i ett par hörlurar. Markera för de runt omkring dig att du behöver vara ifred och bestäm dig för innan du sätter i gång hur länge du ska arbeta. Med en tydlig tidsgräns är det ofta lättare att arbeta effektivt. Påminn dig själv om vad du vill uppnå med ditt arbeta och smaka på hur det kommer att kännas när du är klar.
Så. Nu är det bara att börja.
Visualisera dig effektiv
Övningen utformad av Steve Pavlina
Översatt av Johanna Paues Darlington
Den här övningen går ut på att visualisera vad du vill åstadkomma innan du börjar arbeta. Visualisering är en vanlig metod inom sportcoachningen, och kan vara riktigt effektiv. Gör övningen antingen precis innan du somnar på kvällen, eller på morgonen när du vaknar. Den tar ca 5-10 minuter att göra.
Sätt dig bekvämt. Blunda. Föreställ dig den kommande dagen som en film. Se vad som händer i kronologisk ordning, men spela filmen snabbt, i fast forward.
När du ser din dag spelas upp framför dig, var uppmärksam på vilka känslor som dyker upp. Känns det du gör ”i din film” roligt? Härligt? Tråkigt? Jobbigt?
Låt det vara som när du går på bio, filmen spelas upp framför dig, du kan inte kontrollera vad som händer och du reagerar på det du ser med antingen positiva eller negativa känslor. Det här kan vara svårt i början, men blir lättare ju oftare du gör övningen.
Om du upplevt negativa känslor, som stress eller ångest, när du ”tittat på filmen”, gå tillbaka i händelseförloppet och ändra på dagen. Om du måste göra något du inte vill låt säga tråkigt pappersarbete, bestäm dig för att göra något du tycker är roligare efteråt, eller blanda upp det tråkiga med att ta en skön promenad.
Lägg gärna till musik du tycker om till din film, god mat… Gör om din film om dagen tills du är helt nöjd med den. Glöm inte att låta din dag få ett lyckligt slut! Detta är mycket viktigt, riktig feelgoodkänsla ska det vara. Du har trots allt gjort allt det du skulle och kan känna dig nöjd och lättad i slutet av filmen. Det kan vara något så enkelt som att föreställa dig själv ligga i sängen med stort leende på läpparna.
När du tycker att din dag känns tillräckligt bra, tryck på din inre ”sparaknapp”. Säg ”spara” högt, så att alla dina sinnen är överrens om att det här är din kommande dag.
Ofta blir inte den riktiga dagen precis som du föreställt dig, det som du trodde skulle vara så tråkigt kanske inte var så tråkigt ändå, kanske kom du in i ett flow som skulle avbrytas om du tog den där promenaden mitt på dagen. Det viktiga är inte att göra precis som du bestämt dig för i din film, det viktigaste är att du får det du ville ha gjort färdigt.
Snabbvarianten
Sätt dig ner och skriv en lista över det vill ha gjort i dag. Var så konkret du kan. Ju tydligare du är, desto lättare kommer det att vara att ta sig i genom listan. Bocka av listan allt eftersom du klarat av dina uppgifter. En klassiker, men ack så bra.
Jag kommer inte igång
Det låter lätt, men kan vara det svåraste av allt. Att börja. Ibland räcker det med att bara vara sträng mot sig själv men ofta är det betydligt svårare än så. Kanske finns det en djupare, psykologisk orsak till varför du inte börjat ännu? Låt inte ännu en bra ide rinna ut i sanden, ta istället reda på vad som hindrar dig och kom igång!
Grundmetoden – bara att börja
Sätt dig ner. Låt det vara tyst omkring dig, eller sätt på musik som inte är alltför medryckande. Om du har mycket som händer runt omkring dig, sätt gärna på dig hörlurar eller öronproppar. Känn efter att du inte behöver gå på toaletten, att du sitter skönt. Se gärna till att du har det ordnat omkring dig. Det gäller att ha så få störande moment omkring dig som möjligt.
Blunda. Se framför dig vad det är du ska göra nu. Låt det gärna vara något ganska enkelt, att börja med den svåraste uppgiften först brukar slutar illa. Tänk på hur det kommer att kännas när du nått dina mål, njut lite av den känslan.
Så, nu är du redo att sätta igång. Kom ihåg – det är viktigt att du börjar med något enkelt först. Fastnar du betyder det ofta att du inte har riktigt klart för dig hur du ska göra. Då får du ändra på ordningen och börja med att ta reda på vad det är du behöver veta för att klara av nästa uppgift istället.
När du gjort det du skulle, njut av känslan. Är du sugen på att fortsätta? I så fall har du definitivt kommit gång.
Swishmetoden – sveper undan ditt motstånd
Utformad av Richard Bandler
Den här metoden ”programmerar” din hjärna att komma över det som hindrar dig att nå dina mål, med hjälp av den här metoden är det lättare att ”bara börja” och inte låta dina hinder ta lika stor plats i ditt liv. Läs gärna all text innan du börjar.
Blunda. Föreställ dig din situation som den är nu. Vad gör du istället för att komma igång? Hur känns det? Vad hindrar dig från att komma igång? Föreställ dig nu ha nått ditt mål. Hur ser du ut? Hur känns det? Var befinner du dig? Vad gör du?
Tänk dig att du ser de två bilderna som i en teveruta, där den positiva bilden ligger som en mindre ruta nere i ena hörnet av den större, negativa bilden. Och nu, låt i ett slag den lilla bilden svepa undan den stora och ta över hela teverutan.
Det är nu bara den stora, positiva bilden som täcker hela rutan. Den lilla är borta.
Kvart för kvart
Tänk vad enkelt det kan vara lura sig själv att arbeta mer effektivt! Det här knepet har alltid funkat på mig, vare sig jag varit omotiverad, trött eller bara allmänt ofokuserad. Det fungerade också alldeles utmärkt på min elvaåriga brorsdotter när hon hade svårt att göra klart sin läxa i tid.
Tänk på vad det är som ska utföras. Bestäm vad du ska klara innan arbetsperioden är över. Sätt sedan ett första delmål som du ska göra under nästa kvart. Se vilken tid det är, eller ställ en klocka (eller gå in på äggklocka.nu) på femton minuter.
Gör det du ska. När kvarten har gått och du är klar med de du föresatt dig, pusta ut en stund. Sträck på dig, drick ett glas vatten. Ta inte en för lång rast bara, högst ett par, tre minuter! Du ska snart inleda nästa kvart. Fortsätt på samma sätt tills du är färdig med det du från början bestämde dig för att klara av.
Grundmetoden – bara att börja
Sätt dig ner. Låt det vara tyst omkring dig, eller sätt på musik som inte är alltför medryckande. Om du har mycket som händer runt omkring dig, sätt gärna på dig hörlurar eller öronproppar. Känn efter att du inte behöver gå på toaletten, att du sitter skönt. Se gärna till att du har det ordnat omkring dig. Det gäller att ha så få störande moment omkring dig som möjligt.
Blunda. Se framför dig vad det är du ska göra nu. Låt det gärna vara något ganska enkelt, att börja med den svåraste uppgiften först brukar slutar illa. Tänk på hur det kommer att kännas när du nått dina mål, njut lite av den känslan.
Så, nu är du redo att sätta igång. Kom ihåg – det är viktigt att du börjar med något enkelt först. Fastnar du betyder det ofta att du inte har riktigt klart för dig hur du ska göra. Då får du ändra på ordningen och börja med att ta reda på vad det är du behöver veta för att klara av nästa uppgift istället.
När du gjort det du skulle, njut av känslan. Är du sugen på att fortsätta? I så fall har du definitivt kommit gång.
Swishmetoden – sveper undan ditt motstånd
Utformad av Richard Bandler
Den här metoden ”programmerar” din hjärna att komma över det som hindrar dig att nå dina mål, med hjälp av den här metoden är det lättare att ”bara börja” och inte låta dina hinder ta lika stor plats i ditt liv. Läs gärna all text innan du börjar.
Blunda. Föreställ dig din situation som den är nu. Vad gör du istället för att komma igång? Hur känns det? Vad hindrar dig från att komma igång? Föreställ dig nu ha nått ditt mål. Hur ser du ut? Hur känns det? Var befinner du dig? Vad gör du?
Tänk dig att du ser de två bilderna som i en teveruta, där den positiva bilden ligger som en mindre ruta nere i ena hörnet av den större, negativa bilden. Och nu, låt i ett slag den lilla bilden svepa undan den stora och ta över hela teverutan.
Det är nu bara den stora, positiva bilden som täcker hela rutan. Den lilla är borta.
Kvart för kvart
Tänk vad enkelt det kan vara lura sig själv att arbeta mer effektivt! Det här knepet har alltid funkat på mig, vare sig jag varit omotiverad, trött eller bara allmänt ofokuserad. Det fungerade också alldeles utmärkt på min elvaåriga brorsdotter när hon hade svårt att göra klart sin läxa i tid.
Tänk på vad det är som ska utföras. Bestäm vad du ska klara innan arbetsperioden är över. Sätt sedan ett första delmål som du ska göra under nästa kvart. Se vilken tid det är, eller ställ en klocka (eller gå in på äggklocka.nu) på femton minuter.
Gör det du ska. När kvarten har gått och du är klar med de du föresatt dig, pusta ut en stund. Sträck på dig, drick ett glas vatten. Ta inte en för lång rast bara, högst ett par, tre minuter! Du ska snart inleda nästa kvart. Fortsätt på samma sätt tills du är färdig med det du från början bestämde dig för att klara av.
30 nov. 2010
Jag vill testa min idé - är den värd att satsa på?
Gör som Walt Disney - låt din idé passera genom tre avdelningar för att ta reda på om den är genomförbar. Strategin ger dig kontroll över vilka hinder du måste passera för att lyckas och är utformad av Robert Dilts.
1. Drömmaravdelningen
Tänk på vad du vill göra. Blunda gärna och se det klart framför dig. Om du vill, skriv ner det. Begränsa dig inte, tillåt dig att vara galen. Ingenting är omöjligt, du kan göra precis vad som helst.
2. Genomföraravdelningen
Fundera nu över hur du ska genomföra din dröm. Vad behöver du för att visionen ska bli verklighet? Mer tid? Mer pengar? Färre konkurrenter? En äkta hälft som är mindre lat än den du har? Skriv gärna ner det du kommer fram till.
3. Kritikervdelningen
Fundera över din dröm, hur den ska genomföras och fråga dig själv ”är detta möjligt?”, ”vad kommer det att krävas av mig” och ”är det värt det?”. Fråga dig också ”vad händer om...” och fundera över vilka lösningar det finns för de problem som kan uppstå.
4. Bli nu återigen en drömmare. Ta med dig dina tankar kring hur din dröm ska genomföras, vilka hinder som kommer uppstå och om det kommer vara värt mödan.
Känns drömmen realistisk nu? Känner det fortfarande luddigt, gör om övningen tills du är helt på det klara kring vad du vill göra, hur du ska göra det och vad som kommer krävas av dig och såklart - om du tycker att det är värt det.
Var ärlig mot dig själv, gå in i projektet med öppna ögon. Gör du det är sannolikheten för att ditt projekt lyckas väsentligt mycket större.
 |
| Hinder. Lär känna dem, ta dig över dem. Foto: US Army |
1. Drömmaravdelningen
Tänk på vad du vill göra. Blunda gärna och se det klart framför dig. Om du vill, skriv ner det. Begränsa dig inte, tillåt dig att vara galen. Ingenting är omöjligt, du kan göra precis vad som helst.
2. Genomföraravdelningen
Fundera nu över hur du ska genomföra din dröm. Vad behöver du för att visionen ska bli verklighet? Mer tid? Mer pengar? Färre konkurrenter? En äkta hälft som är mindre lat än den du har? Skriv gärna ner det du kommer fram till.
3. Kritikervdelningen
Fundera över din dröm, hur den ska genomföras och fråga dig själv ”är detta möjligt?”, ”vad kommer det att krävas av mig” och ”är det värt det?”. Fråga dig också ”vad händer om...” och fundera över vilka lösningar det finns för de problem som kan uppstå.
4. Bli nu återigen en drömmare. Ta med dig dina tankar kring hur din dröm ska genomföras, vilka hinder som kommer uppstå och om det kommer vara värt mödan.
Känns drömmen realistisk nu? Känner det fortfarande luddigt, gör om övningen tills du är helt på det klara kring vad du vill göra, hur du ska göra det och vad som kommer krävas av dig och såklart - om du tycker att det är värt det.
Var ärlig mot dig själv, gå in i projektet med öppna ögon. Gör du det är sannolikheten för att ditt projekt lyckas väsentligt mycket större.
Metod - jag vill något men vet inte vad
Har du svårt att bestämma dig för vilket yrke du ska satsa på? Den här övningen hjälper dig att ställa bra frågor till dig själv och hjälper dig att komma närmare ett beslut.
Vilka talanger har du?
Utformad av Richad J. Leider, författare och yrkesvägledare
Det finns en gyllene regel när det handlar om att komma på vad man vill ägna sin tid åt: Gör det som du är bra på, det som känns lätt. Hitta din talang.
Författaren och yrkesvägledaren Rickard J. Leider skriver i sin bok ”Alla har ett syfte - upptäck ditt” att alla människor har en talang. Det kanske inte är att spela fotboll som Zlatan eller komma på fantastiska datalösningar som Bill Gates - en talang kan lika gärna vara att kunna lyssna på andra, sätta ihop schyssta smakkombinationer eller att ha en känsla för logisitik.
Howard Gardner, en lärare vid Harvard University har i sin forskning kommit fram till att det finns åtta kärnkategoier som sammanfattar vilka talanger vi människor kan ha. Gå i genom kategorierna och fundera över vilket område du känner dig mest hemma inom. När du sedan väljer vad du ska ägna dig åt är det bra att fråga sig om det matchar det talangområde du befinner dig inom.
Att vara medveten om vad du är bra på är inte bara skönt när det handlar om att välja vad du ska ägna dig åt det stärker också din självkänsla och din övertygelse om att du gör det som är rätt för dig.
1. Lingvistisk/ språklig talang: Är du bra på att uttrycka dig, berätta historier? Tycker du att det är roligt att skriva, leka med ord? Älskar du att läsa?
2. Logisk talang: Använder du siffror effektivt? Gillar du fakta, att räkna, logiska resonemang? I så fall kan din talang vara att du är rationell, kritisk tänkande och resonerande.
3. Spatial /rumslig talang: Tänker du i bilder? Har du livlig fantasi och lätt för att kombinera färger och former i tanken? Kanske är då din talang att du är konstnärligt lagd, att du har lätt för att gestalta dina tankar med färg och former.
4. Musikalisk: Har du ett musiköra, kan sjunga rent och hålla takten? Då kan musikalitet vara din talang.
Kinetisk/fysisk talang: Är du bra på att sporta, dansa eller arbeta med händerna? Då uppskattar du förmodligen fysiska aktiviteter, och kanske är det något fysisk du bör arbeta med för att må bra?
5. Interpersonell/mellanmänsklig talang: Om du tycker om att samarbeta med andra och är bra på att uppfatta andras känslor och behov har du förmodligen en interpersonell/mellanmänsklig talang.
Intrapersonell/inommänsklig talang: Om du gillar att dra dig undan och kontemplera de stora frågorna och har ett behov av att göra meditativa saker kan din talang vara att du är självstyrande och sjävständig. Du har förmågan att vara diciplinerad utan att någon säger till dig du kan motivera dig själv.
6. Naturalistisk talang: Gillar du att dela upp, klassificera och analysera hur saker ting hänger samman? Då kan din talang vara att du har en intuitiv känsla för hur saker hänger samman.
Vilka talanger har du?
Utformad av Richad J. Leider, författare och yrkesvägledare
Det finns en gyllene regel när det handlar om att komma på vad man vill ägna sin tid åt: Gör det som du är bra på, det som känns lätt. Hitta din talang.
Författaren och yrkesvägledaren Rickard J. Leider skriver i sin bok ”Alla har ett syfte - upptäck ditt” att alla människor har en talang. Det kanske inte är att spela fotboll som Zlatan eller komma på fantastiska datalösningar som Bill Gates - en talang kan lika gärna vara att kunna lyssna på andra, sätta ihop schyssta smakkombinationer eller att ha en känsla för logisitik.
Howard Gardner, en lärare vid Harvard University har i sin forskning kommit fram till att det finns åtta kärnkategoier som sammanfattar vilka talanger vi människor kan ha. Gå i genom kategorierna och fundera över vilket område du känner dig mest hemma inom. När du sedan väljer vad du ska ägna dig åt är det bra att fråga sig om det matchar det talangområde du befinner dig inom.
Att vara medveten om vad du är bra på är inte bara skönt när det handlar om att välja vad du ska ägna dig åt det stärker också din självkänsla och din övertygelse om att du gör det som är rätt för dig.
1. Lingvistisk/ språklig talang: Är du bra på att uttrycka dig, berätta historier? Tycker du att det är roligt att skriva, leka med ord? Älskar du att läsa?
2. Logisk talang: Använder du siffror effektivt? Gillar du fakta, att räkna, logiska resonemang? I så fall kan din talang vara att du är rationell, kritisk tänkande och resonerande.
3. Spatial /rumslig talang: Tänker du i bilder? Har du livlig fantasi och lätt för att kombinera färger och former i tanken? Kanske är då din talang att du är konstnärligt lagd, att du har lätt för att gestalta dina tankar med färg och former.
4. Musikalisk: Har du ett musiköra, kan sjunga rent och hålla takten? Då kan musikalitet vara din talang.
Kinetisk/fysisk talang: Är du bra på att sporta, dansa eller arbeta med händerna? Då uppskattar du förmodligen fysiska aktiviteter, och kanske är det något fysisk du bör arbeta med för att må bra?
5. Interpersonell/mellanmänsklig talang: Om du tycker om att samarbeta med andra och är bra på att uppfatta andras känslor och behov har du förmodligen en interpersonell/mellanmänsklig talang.
Intrapersonell/inommänsklig talang: Om du gillar att dra dig undan och kontemplera de stora frågorna och har ett behov av att göra meditativa saker kan din talang vara att du är självstyrande och sjävständig. Du har förmågan att vara diciplinerad utan att någon säger till dig du kan motivera dig själv.
6. Naturalistisk talang: Gillar du att dela upp, klassificera och analysera hur saker ting hänger samman? Då kan din talang vara att du har en intuitiv känsla för hur saker hänger samman.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)