Lonesome

Jag är ensam på frilanskontoret hela veckan. Det är ohyggligt tråkigt. Och jag känner faktiskt, nu när det börjar närma sig torsdag, att jag blir lite deppig av alla tomma stolar runt omkring mig. Åh, vad jag behöver mina jobbarkompisar!

Trots att vi jobbar med helt olika saker och trots att vi under stressiga dagar knappt säger ett ord till varandra så gör de där små sällskapsstunderna en enorm skilland. Frågorna då och då, "vill du också ha en kaffe?", "vad tycker du om det här?" eller "läste du om...?", de påverkar en. Mer än vad man kan tro.

Att jobba självständigt och att jobba ensam är två vitt skilda saker.